Aktiviteter - Vi vill vara exempel på gränsöverskridare

”Vi vill vara exempel på gränsöverskridare”

Integration viktigaste frågan för Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund

– Vi måste sluta säga vi och de. Alla måste tillsammans bli ett vi! Och vi vill verkligen vara en del av det svenska samhället!

Så bestämt uttrycker sig ledande kvinnor i Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund som i helgen samlade cirka 600 kvinnor från hela Skandinavien till årsmöte i Växjö

Smålandsposten, Måndag 3 april 2006

Av Stefan Leo (stefan.leo@smp.se 0470-77 06 12)

Senada Besic, Selma Kamberovic, Selma Borovac, Izeta Burazerovic,
Stefan Leo och Filip Sjöfors

Båda sidor, både svenskar och invandrare, måste räcka ut handen och ta den med allt vad bildspråket innebär av att döda egna fördomar och acceptera andra människor som de är.

– Med ökad kunskap, utbildning och god vilja kan vi komma långt i våra gemensamma ansträngningar för att nå varandra och få en god integration, säger Selma Borovac, ordförande i förbundet fram till årsmötet.

Hon och vice ordförande Selma Kamberovic samt Senada Besic, ansvarig för informationen, vill arbeta hårt för att anpassning från båda håll ska ske så smidigt som möjligt. Ett av de viktigaste målen för det nu åtta år gamla förbundet är att få en integration i det nya samhälle man kommit till.

Integration viktigt
– Därför är inte vår främsta uppgift att visa upp våra traditioner utan att medverka i alla möjliga svenska forum. Vi vuxna måste alla vilja bli en del av det svenska samhället, eftersom våra barn vill stanna kvar här, säger Selma Kamberovic.

Så samtidigt som ingen av kvinnorna från Bosnien-Hercegovina vill klippa av sina rötter och glömma sina minnen från det gamla landet arbetar de ständigt på att nå förståelse över kultur- och språkbarriärer.

De erkänner också att det finns fördomar om svenskar bland invandrare, liksom det finns fördomar åt andra hållet:

– Naturligtvis är inte alla svenskar rasister, om nu några invandrare hävdar det. Å andra sidan är inte heller alla invandrare bidragstagare med ingen eller låg utbildning. I många fall bidrar invandrare med både arbetsinsats och skatt. Sådana insikter måste vi alla ha, säger Selma Borovac.

Som exempel tar gärna kvinnoförbundet fram flyktingarna från Bosnien Hercegovina som man menar har en skolbakgrund ganska lik den svenskar har.

– Vi levde ungefär på samma sätt som man levt i Sverige de senaste årtiondena och vi är också den mest utbildade gruppen utifrån med många arbetsföra. 28 procent har mer än 16 års utbildning, säger Senada Besic.

En samlad skola
På tal om utbildning vill de bosniska kvinnorna inte se åtskilda skolor. Privata och konfessionella skolor är de i princip emot:

– Vi tycker den svenska kommunala skolan fungerar bra. Där kan alla barn mötas och integreras. Då ska vi inte spräcka detta och ha dem i åtskilda skolor, säger Selma Kamberovic.

Föräldrarna är också de som har det allra största ansvaret för barnen. Det är inte lärarna i skolan som skall sköta uppfostran.

– När ungarna inte fungerar kan det bli problem och då skall man inte klaga på skolan. Föräldrar har faktiskt ett stort ansvar. Men handlar det om analfabeter som kommer hit måste de få något sorts stöd, så de förstår att ta till sig information om svenska samhället och om hur svenska skolan fungerar, säger Selma Borovac.

De tre bosniska kvinnorna är noga med att inte skylla saker och ting som går fel på det svenska samhället, skolan eller lärarna.

– I första hand har föräldrarna ansvaret och vissa måste jobba med sina attityder.
För att det skall fungera ännu bättre ser kvinnorna i bosniska kvinnoförbundet sig som exempel för andra att ta efter. De har lärt sig mycket god svenska. De har kunnat utvecklas i sina jobb och gör en insats på arbetsmarknaden.

– Vi vill visa upp oss som gränsöverskridare som klarar nya utmaningar och att umgås med både invandrare och svenskar.

Ankomst